Störst av allt är kärleken
Alla dagar, igår, imorgon, nu......det är det som är livet. Den här bloggen handlar om livet, för oss. Nu.
torsdagen den 4:e augusti 2011
Wordpress funkar inte
Egentligen har jag massor att skriva om och en enorm lust att skriva dessutom men wordpress funkar inte sedan några dagar och på blogspot vet jag inte hur (eller om) man lösenskyddar inläggen. Så, ni som har mitt lösen och brukar läsa min vanliga blogg (http://samuelwilmer.wordpress.com/) får dessvärre ge er till tåls ett tag ;)
söndagen den 15:e maj 2011
E-mail strul
Det verkar inte som min e-mail riktigt har fungerat de senaste dagarna så om någon har mejlat mig om lösenord och inte fått något svar så kan ni prova mejla igen. Antingen på finaninas@gmail.com eller nina.jacobsson75@gmail.com
Eller så inboxar ni mig på fejjan ;)
Eller så inboxar ni mig på fejjan ;)
fredagen den 13:e maj 2011
Idag är en ny dag (2011-05-12)
>Jag är fortfarande ledsen idag men med det sagt är jag inte ute efter att någon ska tycka synd om mig. Det är inte synd om mig, jag har själv avslutat mitt låtsasjobb (där de för övrigt blev mäkta irriterade över att någon påstod att det var ett låtsasjobb!!!!!!).
Jag har idag fått veta att jag är en bitterfitta och att det är mig det är fel på, ingen annan.
Jag skulle kunna citera sms´en jag fått av XX idag men det tänker jag inte göra.
Istället tänker jag lägga lösenord på en del av mina kommande inlägg här, för folk som bara är elaka och har så varit det senaste halvåret har helt enkelt inte med mina bekommanden att göra.
Jag funderar dock på om jag ska rada upp alla elaka och negativa påhopp jag fått från en enda person under de senaste 6 månaderna och om denna person nu gör slag i sak och "går vidare" med mina blogginlägg (där jag inte en enda gång namngivit personen) i så fall själv gå vidare med dennes påhopp.
Men nä, jag är inte en sån tragisk liten fågellort så jag tänker inte göra någon motanmälan om nu någon slags anmälan är vad den patetiska lilla sprillran till människa menar.
Istället tänker jag berätta om att jag var på låtsasjobbet idag och gjorde avslut. Och det kändes skönt.
Dessutom tänker jag räcka ut tungan och säga: Na na na na na na!
Och detta gör jag då den person som hade tjänsten mer än gärna vill vara en bra referens åt mig i mitt kommande arbetssökande. Detta föreslog hon själv!
Hon tror på mig och ser potential i mig, men jag (bara jag, ingen annan) kände ju ändå att det här inte skulle sluta bra.
Ja, jag är jäkligt stolt över mig själv dessutom. För jag vågade stoppa innan det gått för långt. Jag vågade säga att jag inte klarade det (tillräckligt bra).
Jag tog det där hoppet som jag inte trodde att jag själv skulle göra när jag väl var på plats och hade börjat med internutbildningen.
Så trots att jag är oerhört ledsen så är jag samtidigt glad.
Klumpen i magen finns dock fortfarande kvar, för tydligen så är jag en hemsk människa? Jag vill faktiskt inte vara en sådan person och det är väl aldrig försent att förändras?
Om det verkligen stämmer, att jag verkligen är så hemsk och elak och sur alltid så vill jag idag göra bokslut på den människan.
Jag vill vara den snälla glada människa jag förr var, någonstans inom mig måste ju den personen finnas kvar.
Så, alla som inte är energitjuvar kan ni nu ge mig lite positiv energi och bra tips på att locka fram Fina-Nina igen?!?!
Och just ja, om du är en av mina ärliga fina och snälla vänner och fortfarande vill kunna läsa alla mina inlägg får du mejla mig så får du lösenord av mig!
finaninas@gmail.com
Nu ska jag skicka ytterligare några ansökningar och sen hänga med min familj resten av dagen <3
Peace!
Jag har idag fått veta att jag är en bitterfitta och att det är mig det är fel på, ingen annan.
Jag skulle kunna citera sms´en jag fått av XX idag men det tänker jag inte göra.
Istället tänker jag lägga lösenord på en del av mina kommande inlägg här, för folk som bara är elaka och har så varit det senaste halvåret har helt enkelt inte med mina bekommanden att göra.
Jag funderar dock på om jag ska rada upp alla elaka och negativa påhopp jag fått från en enda person under de senaste 6 månaderna och om denna person nu gör slag i sak och "går vidare" med mina blogginlägg (där jag inte en enda gång namngivit personen) i så fall själv gå vidare med dennes påhopp.
Men nä, jag är inte en sån tragisk liten fågellort så jag tänker inte göra någon motanmälan om nu någon slags anmälan är vad den patetiska lilla sprillran till människa menar.
Istället tänker jag berätta om att jag var på låtsasjobbet idag och gjorde avslut. Och det kändes skönt.
Dessutom tänker jag räcka ut tungan och säga: Na na na na na na!
Och detta gör jag då den person som hade tjänsten mer än gärna vill vara en bra referens åt mig i mitt kommande arbetssökande. Detta föreslog hon själv!
Hon tror på mig och ser potential i mig, men jag (bara jag, ingen annan) kände ju ändå att det här inte skulle sluta bra.
Ja, jag är jäkligt stolt över mig själv dessutom. För jag vågade stoppa innan det gått för långt. Jag vågade säga att jag inte klarade det (tillräckligt bra).
Jag tog det där hoppet som jag inte trodde att jag själv skulle göra när jag väl var på plats och hade börjat med internutbildningen.
Så trots att jag är oerhört ledsen så är jag samtidigt glad.
Klumpen i magen finns dock fortfarande kvar, för tydligen så är jag en hemsk människa? Jag vill faktiskt inte vara en sådan person och det är väl aldrig försent att förändras?
Om det verkligen stämmer, att jag verkligen är så hemsk och elak och sur alltid så vill jag idag göra bokslut på den människan.
Jag vill vara den snälla glada människa jag förr var, någonstans inom mig måste ju den personen finnas kvar.
Så, alla som inte är energitjuvar kan ni nu ge mig lite positiv energi och bra tips på att locka fram Fina-Nina igen?!?!
Och just ja, om du är en av mina ärliga fina och snälla vänner och fortfarande vill kunna läsa alla mina inlägg får du mejla mig så får du lösenord av mig!
finaninas@gmail.com
Nu ska jag skicka ytterligare några ansökningar och sen hänga med min familj resten av dagen <3
Peace!
onsdagen den 11:e maj 2011
Jag är en otacksam människa
Jag är dum, korkad och lat. Och sur och vresig. Eller tolkar jag saker och ting fel nu?
Det är verkligen jättekul att höra att jag är sådan när jag idag har tagit ett jävligt svårt beslut! Ingen som inte verkligen vill eller kan jobba förstår hur svårt det var! Jag är ändå inte mer än människa och jag har haft känslan av att inte duga eller klara av uppgifter i mitt tidigare arbetsliv och jag vill inte må så eller ha det så igen.
På mitt låtsasjobb var de i alla fall tacksamma över att jag satte ner foten redan idag. Ja, jag skriver låtsasjobb eftersom det tydligen var det. För inga "riktiga" jobb har prövotid.
Jaja, tur att jag får betalt för de dagar jag varit på låtsasjobbet då!
Jag har tidigare påpekat detta men tydligen behöver jag göra det igen.
Detta är en blogg som är till för mina barn, för att de i framtiden ska få veta hur de hade det just nu (2011). Och för att de ska få veta vem deras mamma var.
Jag väljer själv hur jag vill skriva här, och VAD jag vill skriva. Jag vill kanske inte outa allting, och det gör jag inte heller. Därför är det upp till var och en som läser att tolka samina ord hur fan de vill. Så länge de håller sina jävla neggokommentarer för sig själva, jag mår apa av att inte ha ett jobb (som jag känner att jag klarar av) och att folk kritiserar mig fö rmina val gör INTE saken bättre.
Nu tänker jag hänga tvätt och skita i bitterfittor!
Det är verkligen jättekul att höra att jag är sådan när jag idag har tagit ett jävligt svårt beslut! Ingen som inte verkligen vill eller kan jobba förstår hur svårt det var! Jag är ändå inte mer än människa och jag har haft känslan av att inte duga eller klara av uppgifter i mitt tidigare arbetsliv och jag vill inte må så eller ha det så igen.
På mitt låtsasjobb var de i alla fall tacksamma över att jag satte ner foten redan idag. Ja, jag skriver låtsasjobb eftersom det tydligen var det. För inga "riktiga" jobb har prövotid.
Jaja, tur att jag får betalt för de dagar jag varit på låtsasjobbet då!
Jag har tidigare påpekat detta men tydligen behöver jag göra det igen.
Detta är en blogg som är till för mina barn, för att de i framtiden ska få veta hur de hade det just nu (2011). Och för att de ska få veta vem deras mamma var.
Jag väljer själv hur jag vill skriva här, och VAD jag vill skriva. Jag vill kanske inte outa allting, och det gör jag inte heller. Därför är det upp till var och en som läser att tolka samina ord hur fan de vill. Så länge de håller sina jävla neggokommentarer för sig själva, jag mår apa av att inte ha ett jobb (som jag känner att jag klarar av) och att folk kritiserar mig fö rmina val gör INTE saken bättre.
Nu tänker jag hänga tvätt och skita i bitterfittor!
Confession time
Det är lika bra att inse sina begränsningar och det har jag gjort idag.
Jobbet funkade inte för mig.
Det var alldeles för mycket att försöka lära mig, att ansvara för och det gick bara inte. Att vara ekonomiansvarig är inte ett bra första ekonomijobb för mig, jag är inte redo. Att sen inte heller ha någon som helst att fråga på arbetsplatsen när det blir knas, det är heller inte något för mig. I måndags blev jag lovad att hon som har tjänsten skulle komma ner till Ängelholm en dag i veckan i början, men så skulle det inte bli ändå. Jag kunde ju dock ringa henne när som helst, men det funkar ju inte in reality. Det vet ju alla. Jag kan väl inte ringa henne femton gånger om dagen när jag blir osäker. Både hennes och mitt eget jobb skulle ju bli riktigt lidande för det.
Dessutom, när den som har tjänsten själv säger rakt ut att det är för kort tid med 3 veckors upplärning och att det egentligen är mer än en heltidstjänst, då kände jag att nä. Nu får det räcka.
Dessutom är jag en ärlighetens kvinna. Jag anser att ärlighet varar längst, för så är jag uppfostrad. Så jag tyckte att det kändes mest rätt att redan idag sätta ner foten och säga tack men nej tack. För att de skulle få en liten chans att hitta någon annan.
När jag sedan fått ur mig det kröp ju sanningen fram, att de haft ända sen sista februari på sig att anställa och lära upp någon men att de väntat till nu.
Så, synden straffar ju sig själv nu.
Nä, imorgon ska jag dit igen och fixa med lite papper sen ska jag på möte på Dreamwork för jag fortsätter med jobbcoachningen istället.
Så.
Nu har jag bekännt mina synder, nu kan den som är skuldfri kasta första stenen på mig och berätta hur jäkla korkad och dum jag är som gjorde så här.
Jobbet funkade inte för mig.
Det var alldeles för mycket att försöka lära mig, att ansvara för och det gick bara inte. Att vara ekonomiansvarig är inte ett bra första ekonomijobb för mig, jag är inte redo. Att sen inte heller ha någon som helst att fråga på arbetsplatsen när det blir knas, det är heller inte något för mig. I måndags blev jag lovad att hon som har tjänsten skulle komma ner till Ängelholm en dag i veckan i början, men så skulle det inte bli ändå. Jag kunde ju dock ringa henne när som helst, men det funkar ju inte in reality. Det vet ju alla. Jag kan väl inte ringa henne femton gånger om dagen när jag blir osäker. Både hennes och mitt eget jobb skulle ju bli riktigt lidande för det.
Dessutom, när den som har tjänsten själv säger rakt ut att det är för kort tid med 3 veckors upplärning och att det egentligen är mer än en heltidstjänst, då kände jag att nä. Nu får det räcka.
Dessutom är jag en ärlighetens kvinna. Jag anser att ärlighet varar längst, för så är jag uppfostrad. Så jag tyckte att det kändes mest rätt att redan idag sätta ner foten och säga tack men nej tack. För att de skulle få en liten chans att hitta någon annan.
När jag sedan fått ur mig det kröp ju sanningen fram, att de haft ända sen sista februari på sig att anställa och lära upp någon men att de väntat till nu.
Så, synden straffar ju sig själv nu.
Nä, imorgon ska jag dit igen och fixa med lite papper sen ska jag på möte på Dreamwork för jag fortsätter med jobbcoachningen istället.
Så.
Nu har jag bekännt mina synder, nu kan den som är skuldfri kasta första stenen på mig och berätta hur jäkla korkad och dum jag är som gjorde så här.
tisdagen den 10:e maj 2011
Hå och hej med farbror Frej
Hej alla barn nu blir det barnprogram!
Titta nu här vad farbror Frej tar fram!
En supertrött Nina och nu ska ni höra
vad man med supertrötta Ninor kan göra
Sätt dem i soffan och ha tv´n igång
Så hör ni snart en snarkelisång
Jag är trött. Helt färdig. Det är skitmycket jag måste kunna och jag vet knappt var jag ska börja. Not good. Men i morgon är en annan dag. Johan är en klok man och stöttar mig vad som än händer <3 Det känns skönt att veta.
Annars så hände det en lite småkul incident i morse.
Den person som kritiserade mig på Facebook, angående mitt "klagande" på heltidstjänst, tog ju bort sig från min vänlista.
Fine, jag känner egentligen inte denna människa. Våra barn gick på samma dagis en termin, vi hälsade på varandra när vi möttes där men jag har helt ärligt aldrig fört ett samtal med personen. Har absolut ingen aning om varför h*n gjorde en vänförfrågan i första taget.
Ja, i alla fall när jag lämnade Samuel på fritids i morse så kom den här människan ut efter att ha lämnat sitt barn. Jag sa högt (väldigt högt!) och tydligt HEJ HEJ!
Personen tittade knappt på mig, så jag ifrågasatte det med ett Jaha så det passade inte att hälsa?
Oj oj oj, jodå, det gjorde minsann personen VISST! (fnös h*n)
Så då sa jag att jag trodde att h*n inte hälsat då h*n tagit bort sig från fejjan. Förklaringen att h*n gjort det var att: Vi har faktiskt inget gemensamt.
Nä, sa jag, och jag förstår fortfarande inte varför du la till dig från första början.
-Jamen våra barn gick ju på samma dagis.
Och? De har gått på samma dagis som andra barn och jag vänförfrågar inte deras föräldrar för det (fast det sa jag inte, jag bara skrattade åt personen och gick in med barnen på fritids istället).
Fasen vilka skumma människor det finns!!!
Titta nu här vad farbror Frej tar fram!
En supertrött Nina och nu ska ni höra
vad man med supertrötta Ninor kan göra
Sätt dem i soffan och ha tv´n igång
Så hör ni snart en snarkelisång
Jag är trött. Helt färdig. Det är skitmycket jag måste kunna och jag vet knappt var jag ska börja. Not good. Men i morgon är en annan dag. Johan är en klok man och stöttar mig vad som än händer <3 Det känns skönt att veta.
Annars så hände det en lite småkul incident i morse.
Den person som kritiserade mig på Facebook, angående mitt "klagande" på heltidstjänst, tog ju bort sig från min vänlista.
Fine, jag känner egentligen inte denna människa. Våra barn gick på samma dagis en termin, vi hälsade på varandra när vi möttes där men jag har helt ärligt aldrig fört ett samtal med personen. Har absolut ingen aning om varför h*n gjorde en vänförfrågan i första taget.
Ja, i alla fall när jag lämnade Samuel på fritids i morse så kom den här människan ut efter att ha lämnat sitt barn. Jag sa högt (väldigt högt!) och tydligt HEJ HEJ!
Personen tittade knappt på mig, så jag ifrågasatte det med ett Jaha så det passade inte att hälsa?
Oj oj oj, jodå, det gjorde minsann personen VISST! (fnös h*n)
Så då sa jag att jag trodde att h*n inte hälsat då h*n tagit bort sig från fejjan. Förklaringen att h*n gjort det var att: Vi har faktiskt inget gemensamt.
Nä, sa jag, och jag förstår fortfarande inte varför du la till dig från första början.
-Jamen våra barn gick ju på samma dagis.
Och? De har gått på samma dagis som andra barn och jag vänförfrågar inte deras föräldrar för det (fast det sa jag inte, jag bara skrattade åt personen och gick in med barnen på fritids istället).
Fasen vilka skumma människor det finns!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)